Klassificeringsnormer för ekologiskt uppfödda djur

Det ekologiska klassificeringssystemet är inte penningvärdebaserat på det sätt som det konventionella ger uttryck för. Värdet av vad man köper kräver av konsumenten att denne är uppmärksam på uppfödningsmetod med mera. EU:s och KRAV:s klassificeringar är endast miniminormer för hur ekologisk produktion skall gå till. 

Dessa klassificerings normer för ekologiskt uppfödda djur ges pluspoäng och minuspoäng för olika aspekter i uppfödningen. Konsumenten måste själv bedöma vad denne tycker är värdefullt.

ekologisk drift mer än 20 år ++ ju längre tid markerna och driften varit ekologisk desto större sannolikhet är det att marken är i ekologisk balans och att brukaren förvärvat stora kunskaper om ekologi
ekologisk drift mer än sex år + det tycks som om det tar cirka sex år från och med det att ett konstgödseljordbruk lagts om till ekologisk innan mikrofloran kunnat komma i balans. Lantbruksuniversitetets försök i Öjebyn tyder på detta. Nya forskningsresultat kan förändra denna kunskap.
endast grovfoderuppfödning + idisslare är väldigt specialiserade varelser. Egentligen lever de i en slags symbios med djurinnehållet i sin största mage - våmmen. Omvandlingen av cellulosarikt och växtrådhaltigt material till för oss människor nyttiga produkter sker av bakterier, urdjur, alger, svampar, infusorier med mera i samarbete med djurets mekaniska sönderdelning av födan i form av idissling.
kraftfoderuppfödning - att ge specialiserade grovfoderomvandlare högkvalitativ föda, som direkt kan användas av enmagade varelser, till exempel människan, är ett hån mot de som svälter. Det är också ett slöseri med energi och och artfrämmande för idisslarna som sådana.
naturbeten/skogsbeten + åkerns växtlighet ger en tämligen ensidig föda. Det är därför nödvändigt med till denna typ av beten för att födan skall bli fullvärdig. För att inte markens reproduktionsförmåga skall tömmas genom att animalier och vegetabilier förs bort från den enskilda gården måste tillförsel av dessa mikro och makronäringsämnen komma från andra fysiska områden. För närvarande finns inget recirkulationssystem för näringsämnen i vårt samhälle. Beroende på typen av bete så kan köttet få en liten smak av vilt om djuren slaktas under hösten.
lokal produktion + en lokal produktion innebär att energislösande transporter minskas. Det innebär också större möjlighet för konsumentkontroll av den totala miljön i orårdet samt uppfödningsmiljön på den enskilda gården. 
gårdsbesök + att besöka gården där djuren lever är den kanske viktigaste kontrollmöjligheten för konsumenten. Det möjliggör också för direkt kommunikation mellan producent och konsument.
rastning ute dagligen + att djuren får möjlighet att dagligen vara ute ett tag året runt är värdefullt för deras hälsa och välbefinnande
utevistelse året runt + att djuren vistas ute året runt på tillräckligt stora arealer är värdefullt för deras hälsa
hjorddrift + att efterskapa ett för naturligt beteende som möjligt är eftersträvansvärt. Hjorddriften innebär att handjur och hondjur i olika åldrar lever tillsammans i en hjord. 
utrotningshotad ras + de gamla lantraserna har utvecklats under en epok när det rådde brist på energi och brist på föda och är därför genetiskt mycket värdefulla. Lantraserna är specialiserade på vissa regionala områden där de var överlägsna foderomvandlare i ett samhälle med begränsade resurser. Lantraserna är utrotningshotade. 
viloperiod innan slakt (mjölkkor) + mjölkkor är utsätta för en hård konkurrens från sina stallkompisar. En mjölkko går vanligtvis till slakt för att hon av olika skäl inte presterar tillräckligt mycket i jämförelse med sina medsystrar. En mjölkko bör därför få möjlighet att avsluta sitt liv på ett värdigt sätt, genom att arbetstakten och intensiteten går ner genom en återgång till ett normalt foderintag och att hon sinläggs. 
stut -- att kastrera ett hanligt djur är grovt brott mot såväl individen som arten.
slutgödning - slutgödning innebär vanligtvis att man ger stora mängder energi- och protein-rikt foder till djuret innan det skal slaktas. Detta sker vanligtvis med kraftfoder. Detta är en otrevlig manipulering av djuret för att utnyttja dess tillväxtförmåga för att få djurkroppar som charkuteri- och slakteri- industrin vill ha.
djuret yngre än två år - det är ett ganska oetiskt beteende att slakta och döda djur innan de uppnått vuxen ålder
specialiserad ras/mjökras/köttras - att avla på specialiserade egenskaper; till exempel att djuret ska kunna producera mycket mjölk eller att djuret skall ge mycket kött ger fullständigt onaturliga kroppsformer hos djuren. Belgian Blue rasen är ett typexempel på hur det går när man avlar på köttighet. Det är inte ovanligt med inflammationer i juvret eller abnorma juver hos mjölkkorna. 
rättvisemärkt + ett rättvisemärke för en svensk producent innebär att denne är ganska nöjd med den betalning han/hon får för sitt produkt.
internetbeskrivning + att beskriva gårdens verksamhet på Internet är värdefullt ur den aspekt att konsumenten numera finns i stadsmiljö och saknar de mesta kunskaper om livet på landet djuruppfödning. 
höstslakt + de gamla slaktmånaderna september och oktober är normalt sett bästa slakttid. Djuren har under sommaren ätit sig frodiga på färsk föda. De har utsatts för solen ljus och har fått i sig mängder med vitaminer och enligt deras livscykel är det optimalt laddade för överleva vinterperioden.
ytterligare +- flera normer kan här tillkomma då den ekologiska driftsformen får in flera begrepp från miljö och etikområdena
     
     

Det konventionella klassificeringssystemet utgår från kön, uppskattad ålder, vikt, form och fett efter ett system som kallas EUROPE. Varje slaktkropp åsätts en slags poäng eller bedömning och uppfödaren får betalt efter den slutgiltiga bedömningen eller klassen som kroppen hamnar i. Klassificeringen är i huvudsak baserat på vad som mellanhänderna anser vara viktigt för deras verksamhet. Systemet baseras på hur slakteri-, chark- och försäljningsindustrin skall kunna maximera sin ekonomiska vinst. Mycket litet av detta är något som konsumenten får någon information om. Såväl konsument som producent har obetydlig möjlighet att påverka dessa klassificeringsregler.

Priserna på olika slaktkroppsvikter, former, kön och ålder ändras hela tiden efter den för stunden rådande efterfrågan. Ur kvalitetsaspekt på köttet har man som konsument i princip ingen som helst nytta av det konventionella klassificeringssystemet. Det fett som finns hos djuren bör vara insprängt i muskulaturen, dvs marmorerat, och endast finnas i ett tunt lager på kroppsytorna (såväl in- som utsida). Kött från överfeta djur eller alldeles för magra djur skall naturligtvis användas på lämpligt sätt. Det åligger på den som utför styckningen att konsumenterna får ett likvärdigt kött. Med en rätt ekologisk uppfödning blir köttet inte för fett. Djur kan bli för feta om de inte får tillräckligt med motion och om de får för mycket kraftfoder.

Till felicias startsida
To felicia start